I juli, mitt under min semester, fick jag hem ett brev från skatteverket där jag ombads att deklarera för 2007, dvs inkomståret 2006. Jag förstår att jag som småföretagare granskas lite extra med tanke på det utbredda fusk som trots allt finns. Ändå kan jag inte sluta tycka att det känns lite obehagligt att behöva tvingas deklarera för en period så långt tillbaka. Det som gjorde mig lite irriterad är att den skulle vara inne den 6 augusti och att jag inte kunde komma i kontakt med handläggaren förrän hon var tillbaka från sin semester den 4 augusti. Jag lämnade in min deklaration en vecka sent, efter att förgäves försökt få tag på handläggaren. Jag lämnade in den blankt och skrev som det var, att jag inte hade något att deklarera för inkomståret 2006.
Självklart fick jag hem ett långt brev där jag nu ombeds att deklarera för hur jag har kunnat överleva utan inkomst, hur jag kunnat betala mina räkningar och haft mat på bordet. Jag får väl krypa till korset och motvilligt erkänna det pinsamma faktum att jag som 30-årig detta år försörjdes av mina föräldrar. Jag har ingen lust att redogöra för den depression jag haft som gjort det svårt för mig att behålla mina jobb. Jag känner ingen lust till att över huvudtaget deklarera varför jag inte deklarerat någon inkomst. Men jag ska försöka att inte vara allt för bitter. Skatteverkets uppgift är trots allt att uppträda misstänksamt mot allt och alla.
------------------------------
Tyvärr så fick jag inte jobbet jag så gärna ville ha.
Stay Gay!
Läs mer om: Småföretag, Skatteverket, Deklaration, Inkomst, Försörjning, Företag, Företagare
onsdag 20 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Visst man kan förstå att dom
undrar, men dom kunde ställt
frågorna bättre.
Sen be dig deklarera mitt
i sommaren shysst liksom..
Exakt...De kunde dock vänta tills efter sommaren!
Skicka en kommentar